behaglig känsla

Lugnet sänker sig. Just nu är jag bara fylld av en behaglig känsla av att jag klarade av allt --- den där puckeln av jobb som var nu i mitten av oktober och som har krävt stenhårda prioriteringar och självdisciplin. Till och med samtalet i går gick bra, trots att det var sist och att jag var orolig för att min förmåga till koncentration och närvaro efter den här perioden var riktigt låg. Det var den inte. Däremot satt jag mot slutet och darrade lite av utmattning och spänning, men det var nog bara jag som märkte och då var det bara tio minuter kvar.

Tror att jag lyckades göra det utan att barnen blev lidande också, tja, sonen har ju märkt att jag varit lite disträ men de har ju hämtats så gott som varje dag i rimlig tid, de har fått mat och blivit nattade och lästa för och haft rena kläder. Nu har jag jättemycket att ta tag i, som legat på vänt under tiden.

I morgon är det dags.