besvärjelser

Är fortfarande på jobbet. Skall dra hem om en stund så jag får se mina älskade barn lite men sedan får jag sätta mig därhemma och fortsätta... men artikeln som skall vara färdig på måndag är utkastfärdig!!! Så vansinnigt skönt. Synd att jag inte kan njuta av det utan måste direkt gå igång med föredragsförberedelser. Undrar om jag får betalt för det i Oslo? När jag beklagade mig över min arbetsbörda för en granne sade hon: "Ja men du får väl betalt i alla fall hoppas jag?" och det mesta jag gör får jag ju inte betalt för. Eller kanske inte det mesta? Men en del i alla fall. Inte den här artikeln, i alla fall. Men det är ju inte för pengarna jag gör det, det är för att dels tycker jag att det är vansinnigt roligt (kanske inte just nu, då, när det är så jäkla mycket) och för att jag inbillar mig att jag förbättrar mina chanser på arbetsmarknaden.

I dag är det en vecka kvar. Just nu vill jag bara get it over with. Låt bilan falla, hellre förr än senare. (Det känns också som koketteri, som att säga att man vet att man körde på tentan fast man inte vet det. Men statistiken talar sitt tydliga språk så det är inte koketteri, det är en besvärjelse, precis som den här bloggen är en besvärjelse.)