Ljudet av Bambi i bakgrunden, annars så tyst och lugnt här. Sonen är hos en kompis, maken fortfarande på jobbet. Ibland bara njuter jag av sådana ögonblick, helt plötsligt bara stannar världen upp och är alldeles lugn, som en liten bubbla. Sedan avbryts det oundvikligen av någonting - oftast ett barn, men lika gärna maken - och den normala, brusande, dånande floden av liv och arbete rusar vidare.
Lyckades lägga in två timmars hårt arbete i går när sonen somnat. Klockan elva var jag helt slut och kom då på att räkningarna inte var betalda. Så det tog ytterligare tre kvart innan jag var i säng och då kunde jag inte somna. En del strul på jobbet med min artikel, samt att jag var uppe i varv gjorde att jag nog inte somnade förrän efter halvtvå någon gång. Rätt ovanligt för mig - söndagkvällar är jag vanligtvis ganska uppe i varv och kan ha lite svårt att komma till ro, men annars är jag för det mesta så trött på kvällarna att om ingenting stör mig så somnar jag. Men jag borde vara rätt nöjd nu, för artikeln är liksom "knäckt" - när jag kom till jobbet i morse och kunde klippa ihop texterna och räkna tecknen visade det sig att jag var uppe på ca 20.000 tkn vilket är två tredjedelar och resten är ju bara nerförsbacke. Hoppas jag... Och denna vecka har jag bara undervisning på torsdag eftermiddag.
En ljum och fin hösteftermiddag-kväll är det. Undrar om jag skall springa innan middagen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar