Nu är det mindre än två veckor kvar till Det Oundvikliga Nejet. Om det kommer när de har sagt. Jag har ytterligare en ansökan inne, fick i dag reda på att det var 31 sökande. Tror ändå att oddsen är mer favorable på denna än på den andra, där de är typ en på femtio kanske? Kommer inte ihåg, har hört siffrorna men genast ruskat dem av mig.
Kom faktiskt ut och sprang i går, tungt var det fast jag inte sprang så långt. Mensens första dag tror jag påverkar. Men det var skönt. Hade tänkt att gå och träna i dag, men hann helt enkelt inte, den har dagen utvecklade sig till ytterligare en riktigt hysterisk vansinnesdag, där det kändes som om jag var en flygvärdinna utan kisspauser. Helt plötsligt, när jag stod mitt i en krisåtgärd, med en av mina mellanchefer på telefon och viktiga papper på väg ut ur skrivaren som skulle vidare inom typ fem minuter känner jag att jag håller på att blöda igenom --- jag har helt enkelt inte haft tid att sköta mina sanitetsbyten eller vad fan man skall kalla dem. Galopp på höga klackar genom korridoren med en tampong i näven samtidigt som jag försökte med något slags stålkvinneknip hålla blodet på plats. Lyckades i alla fall få läget under kontroll innan det var cykelrace till dagis och sedan... tja, alla pratar om att kvinnors stresshormoner går upp när de skall hem men faktiskt inte mina. Nu hämtar vi väl ofta sådär medelklasstidigt (mellan fyra och halvfem), men jag lagar en snabb enkel måltid (i dag: räkor och spaghetti, en stapelvara hos oss men det är SÅ LÄTT och barnen ÄLSKAR det. Och vi hade inget annat hemma och jag pallade inte gå och handla. Brukar variera det med gremoulata ibland, olika sallader, i dag avokado och grönsaksstavar) och ställer inte så höga krav på tillvaron mer än att det skall röjas lite efter maten. Klippte gräset men det var mest för att det var så fint väder och jag ville vara ute lite.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar