torsdag 13 september 2007

en liten fundering om röster och sätt att tala

Halsen bra, eller i alla fall OK, lite trött men sov betydligt bättre i natt (möjligen beroende på den där konjaken jag drack) och ett föredrag att förbereda, ett telefonsamtal att ringa och arbetsfördelning inför i morgon. I dag kommer maken hem så jag får sitta och jobba lite längre eftersom han kan hämta barnen. Skönt, fast också lite tomt.

Har haft ett möte med några unga tjejer - märker efter en stund att jag börjar prata precis som de gör, med lite ljusare tonläge, meningar som inte avslutas utan hänger kvar som frågor i luften och ganska många liksom. Är det verkligen så? Pratar kvinnor, unga kvinnor, i dag på det sättet? Eller är det bara med mig? Och att jag tar efter... men jag har ju alltid haft en papegojtendens och just med dessa vill jag ju så gärna visa mig sympatisk och trevlig snarare än kraftfull och auktoritär. Jag brukar inte prata så. Eller? En gång har jag av en överodnad (man) blivit beskriven som "och så sitter du där och kvittrar och är trevlig". Kvittrar??? Är det nedsättande? Eller är det bara en korrekt beskrivning? Jag blev faktiskt inte alls irriterad på honom, för det var i ett sammanhang där jag skulle kontrasteras med någon annan, men jag har tänkt på det i efterhand. Ungefär som den där killen som beskrev en av mina tjejkompisar som "ett rådjur". Och hon var, utan att vara tjock eller något, större än mig och rätt så dominant av sig. Och gud vad hon skrattade när jag berättade det för henne - ett glatt och smickrat men också lite rått skratt. Man kan ju fråga sig om det bara har med självbild att göra eller om det verkligen är en könsskillnad eller om det överhuvudtaget spelar någon roll i ett praktiskt jämställdhetsarbete. Är det feministiskt av mig att arbeta på att ha ett lågt röstläge, uttrycka mig i fullständiga meningar och lägga en del kraft bakom det jag säger? Eller skall jag stå upp för min "kvinnlighet" (whatever the fuck that means) och fortsätta kvittra? Eller skall jag helt enkelt bara försöka att inte låtsas om det utan bara "vara mig själv"?

Inga kommentarer: